Adina och jag blev så hysteriskt sugna att fnissa åt familjen Andersson. Hade tänkt vänta med bästa kalendern tills julen var lite närmare, men äh. Kan ju alltid kolla på den igen strax innan julafton om det är så.

Avslutar inlägget med några väl valda ytterst visa ord av Håkan Bråkan:
"Jag har väl inget i mina strumpor, bara tår och sånt".

Så var det med det. Adjöken!